fredag 11 juli 2008

Jag kan inte säga nej!

Jag måste lära mig att säga nej.
Ett nej är ett nej är ett nej.
FATTAR NI DET TELEFONFÖRSÄLJARE?

De senaste dagarna har varit extrema, dom har ringt stup i kvarten.
Skickliga små jävlar är det också.
En kille började spela in en överenskommelse efter mitt sjunde "nej tack". JAG SA JU NEJ!
Jag vill verkligen inte behöva vara otrevlig, för det måste vara ett så otacksamt jobb att ringa runt till folk sådär, dessutom har jag fått för mig att dessa människor verkligen har valt den sista utvägen, för ingen vill väl vara telefonförsäljare? Men det är ju dom jobben som finns, och i ett riktigt desperat läge, va fan ska man göra? Jag vill ju inte vara otrevlig mot folk som står på ruinens brant...

I det senaste samtalet valde jag den fegaste utvägen.. Jag låtsades att det var fel på min telefon..
Hon babblade på och jag sa: Hallå? Haaallå? HAAAALLÅ? sen la jag på.
Men faktiskt...hellre det än att behöva vara otrevlig.

Inga kommentarer: