fuckelifuckfuck

Idag är en sån dag man bara borde sovit igenom, stängt av den förbannade väckarklockan och flytit tillbaka in i sömnens förnekelse.

Slutar aldrig förbluffas över mig själv eller andra.
Kämpar emot förutbestämda roller,
går sådär.

Känns tungt just nu, men det går över.
För att sen komma tillbaka.
Och gå över igen.

Det är väl det allt går ut på?

Jobbar på att inte tappa distansen.
Behåll perspektivet.

Saknar och längtar,
obestämt efter vad,
men något fattas mig.
Iallafall idag.