Jag skulle nog ärligt kunna säga att det är dessa fyra böcker som fått mig att tycka om att läsa.
(Och möjligtvis "Möt mig barfota" av Sara Ohlsson som jag nämnt i ett tidigare inlägg, tyvärr kunde jag inte hitta någon bild på den då det verkar som att jag är typ den enda i världen som har läst den. Börjar nästan tro att den aldrig har funnits.)
~~~~~~~~
Alla dessa böcker lästes när jag var 15-16 år gammal, när man är väldigt mottaglig och känslosam (alt. hormonstinn). Jag tyckte visserligen om att läsa långt innan, men det var dessa böcker som fick mig fast.
~~~~~~~~
Ett extra slag vill jag nog slå för Per Svenssons "du&du&du" som jag verkligen älskade. Jag har även läst den nu, i sk. "vuxen ålder", och tycker fortfarande att den är helt fantastisk.
Jag blir alldeles varm, ljuvligt melankolisk och nostalgisk. Det är som att återuppleva allt man kände på högstadiet, en tid som var väldigt lycklig för mig på många sätt.
Ni vet, när ångesten var något halvt trevligt och nästan nödvändig, för man ville bli lite lagom missförstådd.
~~~~~~~~
Ibland kan jag få såna tacksamhets-känslor gentemot dessa två herrar som introducerade mig för hur underbart det kan vara att försvinna in i en fiktiv värld, att gå vilse i en tillvaro som man gör verklig på något sätt.
~~~~~~~~
Tack snälla Jonta och Pelle!
~~~~~~~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar