Och skulle jag göra det så skulle både hon och jag bli vansinnigt obekväma och skämta bort det,
för det är så vi gör, jag å min bästa vän.
Hon är alltid lugn och jordnära när jag är panikslagen och inte finner fäste någonstans.
Hon är sjukt rolig också, min bästa vän.
Hon har hjälpt mig mer än hon kan ana, och har varit en av de få konstanta sakerna i mitt liv.
Hon vet allt om mig, och av någon konstig anledning verkar hon ändå tycka om mig! :)
Vi har haft varandra sen vi var 6år, och vid det här laget är jag ganska säker på att hon kommer vara min vän resten av livet.
Jag kanske aldrig kommer säga till henne att jag älskar henne, och hon kommer kanske aldrig säga det till mig, men det är okej.
Vi vet det ändå.
Men jag ville ändå på något sätt uppmärksamma hur värdefull hon är för mig...
Så...
Så...
Take a bow Frida Svensson!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar