- Ännu mer pengar
- Torkställning
- Äggklocka
- En ny bra dammsugare
Jag återkommer.
fredag 28 november 2008
Uppdatering!
Här kommer en uppdatering av önskelistan:
Beware..
Det här hände mig igår..
http://enungman.se/blogg/2008/10/lur-lura-lurad/#comment-969
Vill bara vana er mina vänner...
http://enungman.se/blogg/2008/10/lur-lura-lurad/#comment-969
Vill bara vana er mina vänner...
torsdag 27 november 2008
Telefonsamtal ca 00.18
Fia: Killars armsvett luktar lök
Jag: (skratt) Lök?!
Fia: Ja! Tjejers luktar mer...chocklad!
Jag: (skratt) Va?!
Fia: Eller...det kanske har mer med min konsumtion att göra...
Jag: Min armsvett luktar rök.
onsdag 26 november 2008
Jag har blivit utmanad!
Minname har utmanat mig att skriva 7st fakta om mig själv.
Right on!
Klart jag nappar på det!
Right on!
Klart jag nappar på det!
- Jag har smakat på Jonas Gardells köttbullemacka (det är ingen snuskig omskrivning) efter en av hans föreställningar
- Jag har alltid drömt om att få blommor skickade med bud till mig till jobbet
- När jag är full och vill spy tänker jag på hur många som har bajsat i toastolen jag ska spy i.
- När jag är bakis har jag enorm craving efter janssons frestelse
- En gång klöktes jag när jag hörde Celine Dion på radion
- Jag får blåmärken så fort man petar på mig
- Jag skulle välja Fredrik Wikingsson framför alla jävla Hollywood-snubbar
Så!
Jag skickar vidare utmaningen till....
Erica
Johanna
Akiz
Annie
Fia P
Fia S
och varför inte Robin?
Kör hårt!
tisdag 25 november 2008
måndag 24 november 2008
onsdag 19 november 2008
Helgens kommande äventyr
I helgen bär det av till Malmoe!
Den 14/11 fyllde nämligen the divine miss Sofia Petersson hela 25år! <3
Hon ska firas enligt konstens alla regler och det ska bli så jädra kul att åka ner å hälsa på henne!
See you on friday babe!
torsdag 13 november 2008
Kära tomten
I jul önskar jag mig...
- Presentkort på Åhlens (alltid)
- Bra köksknivar
- Matlådor
- Vänner-box säsong 5, 6, 7 och 9
- Pengar (skittrist jag vet, men det är första gången jag önskar mig det)
- Gudar och gudinnor i antik mytologi av Malcolm Day
- Kinesen av Henning Mankell
- Naiv önskan: Ny, het, makalöst bra digitalkamera
- Naiv önskan nr2: ny, het makalöst bra ipod
- Presentkort hos Lina på salong twister
Fortsättning följer....
onsdag 12 november 2008
Festa del papà!
Översta raden: Santino Corleone, Vincent Mancini-Corleone (i famnen ett oskyldigt barn), Michael Corleone, Connie Corleone och Sandra Corleone
Sittandes: Grace Hamilton, Don Vito Corleone och Mary Corleone
Foto: Luca Brasi
måndag 10 november 2008
söndag 9 november 2008
onsdag 5 november 2008
Har ju glömt!
Sitter och läser igenom gamla inlägg och minns tillbaka.
När jag läser inlägget "Jag säger då det" (http://ia-radixlecti.blogspot.com/2008/09/jag-sger-d-det.html) inser jag att jag missat att skriva det roligaste som hände då!
Mitt samtal med sjukvårdsupplysningen.
Ej så smart sjukrådgivnings-tant:
- Hej, vad kan jag hjälpa dig med?
Jag:
- Jag tror att jag har fått nån allergisk chock eller nått.
Ej så smart sjukrådgivnings-tant:
- Är du medvetslös?
Jag (förvånat) :
- Ehh... Nä.
Skönt att veta att sjukvården är så pass grundliga i sitt arbete att de måste fråga det uppenbara.
När jag läser inlägget "Jag säger då det" (http://ia-radixlecti.blogspot.com/2008/09/jag-sger-d-det.html) inser jag att jag missat att skriva det roligaste som hände då!
Mitt samtal med sjukvårdsupplysningen.
Ej så smart sjukrådgivnings-tant:
- Hej, vad kan jag hjälpa dig med?
Jag:
- Jag tror att jag har fått nån allergisk chock eller nått.
Ej så smart sjukrådgivnings-tant:
- Är du medvetslös?
Jag (förvånat) :
- Ehh... Nä.
Skönt att veta att sjukvården är så pass grundliga i sitt arbete att de måste fråga det uppenbara.
tisdag 4 november 2008
would have, could have, should have
Borde gjort:
- Dammsugit
- Ringt gubben med hembygdsföreningens årskrönika (!?)
- Ringt pappa
- Lagat lunch tills imorgon
- Målat naglarna
- Ringt A-kassan
- Tagit upp mat ur frysen i förebyggande syfte (kommer glömma imorgon)
- Lagt mig mycket tidigare
Har gjort:
- Ätit mat hos grannarna
- Slösurfat
- Kollat på TV
- Bitit på naglarna
Matchen Ogjort vs Gjort 1-0
Bloggandets vara eller icke vara
Många undrar vad poängen med bloggandet är.
Det är en egotripp såklart.
Alla andra påståenden är i min mening bullshit.
Flera av mina vänner säger att det är skönt att skriva av sig, men hade jag känt så hade jag nog inte lagt ut det för allmänheten att beskåda.
Jag hade valt word.
Jag tycker dock inte att man ska behöva försvara sitt bloggande,
men jag har nu ändå valt att skriva vad jag tycker.
Jag har ungefär blygsamma 1000 besökare i månaden. Har ingen aning om hur många av dem som är såkallade unika besökare, men det känns som att det spelar mindre roll.
1000 människor bryr sig om vad jag skriver om mitt liv.
På ett eller annat sätt.
En del kanske läser för att de stör sig på mig, men det spelar inte heller någon roll, de gör sig ändå besväret att läsa, vilket betyder att man lämnat någon form av intryck.
Det är den förskönade varianten som skrivs, för let's face it, väldigt få av oss skriver den osminkade sanningen.
Vi väljer ut gobitarna, kryddar lite, visar de snyggaste bilderna av oss själva osv.
Jag har aldrig förstått mig på människor som inte bryr sig om att läsa sina vänner och bekantas bloggar. Det är ju en dagbok man är tillåten att läsa! Jag har så svårt att tro att det finns människor som som skulle låta bli att få en helt legitim inblicki en annans tankar. Det är en imponerande självdiciplin. Eller brist på intresse av sina bekanta.
Vet inte om det är dom som är självgoda eller om det är bloggarna som är det.
Jag vet inte vilka dessa 1000 personer är, jag vet kanske 10-12 som jag är säker på följer min blogg, resten är ett mysterium. Men det kittlar mig att veta att folk är nyfikna på mig.
Hatten av för dom som inte känner något bekräftelsebehov, good for you, men jag tycker att det är lite småtrevligt att se besökarantalet att växa.
Jag har inga högtravande idéer om att min blogg ska bli större, skulle ändå inte palla att skriva något fyndigt och tänkvärt varje dag. Jag är fullt nöjd med min lilla tappra skara, vilka ni nu är.
Bloggandet är för mig ett lite småtrevligt sätt att "put myself out there". Visa min existens om man så vill. Det må vara sorgligt och patetiskt, men det skadar ingen.
Så, there you have it, mitt svar på varför jag bloggar.
and out.
Det är en egotripp såklart.
Alla andra påståenden är i min mening bullshit.
Flera av mina vänner säger att det är skönt att skriva av sig, men hade jag känt så hade jag nog inte lagt ut det för allmänheten att beskåda.
Jag hade valt word.
Jag tycker dock inte att man ska behöva försvara sitt bloggande,
men jag har nu ändå valt att skriva vad jag tycker.
Jag har ungefär blygsamma 1000 besökare i månaden. Har ingen aning om hur många av dem som är såkallade unika besökare, men det känns som att det spelar mindre roll.
1000 människor bryr sig om vad jag skriver om mitt liv.
På ett eller annat sätt.
En del kanske läser för att de stör sig på mig, men det spelar inte heller någon roll, de gör sig ändå besväret att läsa, vilket betyder att man lämnat någon form av intryck.
Det är den förskönade varianten som skrivs, för let's face it, väldigt få av oss skriver den osminkade sanningen.
Vi väljer ut gobitarna, kryddar lite, visar de snyggaste bilderna av oss själva osv.
Jag har aldrig förstått mig på människor som inte bryr sig om att läsa sina vänner och bekantas bloggar. Det är ju en dagbok man är tillåten att läsa! Jag har så svårt att tro att det finns människor som som skulle låta bli att få en helt legitim inblicki en annans tankar. Det är en imponerande självdiciplin. Eller brist på intresse av sina bekanta.
Vet inte om det är dom som är självgoda eller om det är bloggarna som är det.
Jag vet inte vilka dessa 1000 personer är, jag vet kanske 10-12 som jag är säker på följer min blogg, resten är ett mysterium. Men det kittlar mig att veta att folk är nyfikna på mig.
Hatten av för dom som inte känner något bekräftelsebehov, good for you, men jag tycker att det är lite småtrevligt att se besökarantalet att växa.
Jag har inga högtravande idéer om att min blogg ska bli större, skulle ändå inte palla att skriva något fyndigt och tänkvärt varje dag. Jag är fullt nöjd med min lilla tappra skara, vilka ni nu är.
Bloggandet är för mig ett lite småtrevligt sätt att "put myself out there". Visa min existens om man så vill. Det må vara sorgligt och patetiskt, men det skadar ingen.
Så, there you have it, mitt svar på varför jag bloggar.
and out.
söndag 2 november 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
